Alkoholpolitiskt Forum är en förening bestående av personer som vill främja debatt och opinionsbildning kring svensk och internationell alkoholpolitik.
Så här når du oss:
Alkoholpolitiskt Forum
c/o SLAN/Qnutpunkten, Östermalmsgatan 33, 114 26 Stockholm
e-post: alkoholpolitisktforum@slan.se
Plusgironummer: 78 09 22-1
SKL skriver vidare att förbundet värnar om Systembolagets detaljhandelsmonopol, som i och med utredningens förslag skulle frivilligt nedmonteras.
I en reservation av ledamöterna från moderaterna och centern stöds gårdsförsäljningsutredningens förslag. I reservationen framhålls att utredningens modell inte leder till negativa konsekvenser för Systembolaget och att den inte heller strider mot EU-rätten. Modellen skulle inte heller medföra så negativa konsekvenser för folkhälsan att de överväger de positiva effekterna, enligt reservationen, i och med att gårdsförsäljning skulle bidra till ökad sysselsättning och en levande landsbygd.
SKLs remissvar kan laddas ner härifrån…
Per Leimar
Slutsatsen är att åtgärderna sällan leder till att människor dricker mindre, men att det finns undantag. Ett sånt undantag är en kampanj om graviditet och alkohol, som genomfördes i Norge på 1980-talet. Fem år efter kampanjen drack gravida hälften så mycket som innan. Skälet till att informationen var effektiv i det här fallet var, menar forskarna, att gravida kvinnor är mycket intresserade av vad som kan skada barnet och mycket motiverade att minska riskerna. Dessutom handlar en det om en risk fostret här och nu, och inte i en avlägsen framtid.
Som forskarna skriver kan man från ett etiskt perspektiv argumentera för att ingen bör vara okunnig om alkoholens skadeverkningar och att kunskapen i sig kan ses som något gott. Men de flesta kampanjer har större mål än så och syftar till att genom information om risker få människor att ta personligt ansvar så att de anammar en mer hälsosam livstil. Men en genomgång av den internationella forskningen visar att varken informations- eller attitydkampanjer påverkar alkoholkonsumtionen.
Ett sätt att förklara varför det blir så här är att se hur många steg som krävs för en person att ändra sig. Först måste personen exponeras för budskapet, sedan lägga märke till det, bli intresserad av det, förstå argumenten, lära sig hur beteendet ska ändras, acceptera innehållet, lagra informationen i långstidsminnet, hämta fram den senare när den kan användas och handla som informationen säger. Om det är så mycket som 70 procents chans ett steg leder till ett annat, blir det bara en procents chans att informationen leder till en varaktig förändring av beteendet.
SIRUS sammanfattning om informationsåtgärder finns här…
Samtliga sammanfattningar finns listade här…
Per Leimar
Hovrätten menar också att utredningens förslag går utöver direktiven och att begreppet ”gårdsförsäljning” blir direkt missvisande.
Det ställs relativt små krav för att få tillverkningstillstånd, skriver hovrätten vidare, och därför får många aktörer möjligheter att bedriva detaljhandel med alkohol. Hovrätten menar att konsekvenserna av detta bör utredas ytterliggare.
Göta hovrätts yttrande finns här hos Göra hovrätt.
Per Leimar
Sedan 2009 har mer än 3000 barn och ungdomar tagits om hand av ambulanstjänsten på grund av att de själva druckit alkohol eller att de skadats av någon annan som druckit – i medeltal fyra per dag.
Artikel från Skottlands tv-kanal STV Alcohol abuse: More than 3000 children harmed in related incidents
SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, vid Stockholms universitet har publicerat sina resultat av frågeundersökningen av inköp, konsumtion och problem av alkohol, liksom av attityder till alkoholpolitik.
Andelen personer med riskbruk följer alkoholkonsumtionen, det vill säga minskar i takt med konsumtionen under de senaste åren, och var förra året 13 procent för männen och 8 procent för kvinnorna. Fem procent av alla personer mellan 15 och 80 år uppger för 2010 att de råkat i gräl i samband med sitt drickande någon gång under de senaste 12 månaderna, och cirka 1,5 procent har hamnat i slagsmål. Det motsvarar cirka 350 000 respektive 100 000 personer. Sex procent uppger att det egna drickandet har haft en negativ inverkan på ekonomin.
En minoritet anser att vin bör säljas i livsmedelsbutiker. För år 2010 var andelen 31 procent bland kvinnorna och 42 procent bland männen. Andelen har minskat stadigt sedan 2002 då 56 procent av kvinnorna och 69 procent av männen var av denna åsikt. Att sänka åldersgränsen på Systembolaget till 18 år var bara 22 procent av kvinnorna respektive 26 procent av männen positiva till.
Eftersom resultaten från SoRADs frågeundersökningar har ifrågasatts, främst av bryggerierna och partihandlarna, redogör SoRAD i sin statistiska årsrapport, ”Tal om alkohol 2010”, för ett antal kontroller man har gjort av uppgifterna tillförlitlighet. Bland annat har man sedan 2008 frågat om inköp från Systembolaget och jämfört med den verkliga försäljningen. Svaren på frågeundersökningen täcker cirka 85 procent av försäljningen från Systembolaget, vilket kan tyda på att även svaren om inköp från utlandet är något lägre än de faktiska inköpen. Men förändringarna mellan svar och inköp från Systembolaget följer varandra, vilket tyder på att trenden i SoRADs uppskattningar är riktig.
SoRAD har också fått uppgifter från Sveriges bryggerier på exporten av svenskt öl till Tyskland från mars 2009 till december 2010. Under 2009 stämmer bryggeriernas uppgifter väl med svaren om införsel av svenskt öl i SoRADs frågeundersökning. För 2010 har bryggerierna uppgivit betydligt större volymer än de som framkommer av SoRADs undersökning.
Tal om alkohol 2010 och SoRADs skattning av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under 2010 kan laddas ner från http://www.sorad.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=11324&a=48613.
Se Missbrukets ekonomiska börda i Sverige, Anna Häger Glenngård, Johanna Svensson och Ulf Persson, i Missbruket, Kunskapen, Vården – Missbruksutredningens forskningsbilaga, SOU 2011:6
Betänkandet kan laddas ner från http://www.sou.gov.se/missbruk/
Utredningens förslag innebär inte gårdsförsäljning i någon rimlig mening av ordet. Det skulle betyda att ett stort antal försäljningsställen för detaljhandel med alkoholdrycker kommer till, det vill säga detaljhandelsmonopolet blir i praktiken avskaffat.
En gårdsförsäljning i ordets rimliga mening, har å andra sidan nu prövats av två statliga utredningar, som båda har funnit att en sådan förändring skulle innebära diskriminering av utländska tillverkare, och därmed i sig äventyra detaljhandelsmonopolet.
Den enda tänkbara slutsatsen av detta är att förslag om gårdsförsäljning, både i utredningens tappning och i den traditionella bemärkelsen, måste avvisas om Sverige skall kunna behålla detaljhandelsmonopolet, i enlighet med Riksdagens enhälliga uttalande.
Remissvaret i sin helhet: Af_Remissgardsfors_Pdf